"Herr Arne lutade sig nu ner till henne och sade:
- Jag vet inte vad det är, som skrämmer dig.
- Jag är rädd för det långa knivarna, som dom slipar på Barnehög, sade hon.
- Hur kan du höra, att dom slipar knivar på Branehög? Sade Herr Arne och log.
Den gården ligger ju en fjärdingsväg härifrån. Ta du åter skeden i hand och låt oss sluta vår aftonvard."
Det är ett litet stycke ur boken som jag tycker beskriver Selmas sett att skriva den här boken på, det visar också lite det övernaturliga ur boken då denna kvinna som tyckte sig höra knivar slipas nästan var döv, men hörde ändå detta oljud, då ingen annan gjorde det.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment